Hem Arenor

Arenor

ARENORNA – FOTBOLLENS KATEDRALER

FOTBOLLENS KATEDRALER
I dag kan man knappast föreställa sig en TV-sänd fotbollsmatch utan bilder där kameror skildrar arenans spektakulära design, ofta fångad från en högt belägen helikopter eller drönare, och sedan glider in på läktare, spelplan, åskådare, digitala animeringar. Följt av pausbilder från smart designade omklädningsrum.
Vi på läktaren blir besvikna om det inte i samma arena finns välsorterade restauranger och rena toaletter. På vissa arenor finns till och med överdragbara tak för att vi ska få det riktigt bekvämt även när vädret inte är inbjudande.
Så här var det definitivt inte under åtskilliga årtionden efter att den renodlade fotbollsarenan uppstod i början av 1900-talet. Under nästan hundra år var arenor och idrottsparker sig lika. Det enkla skälet var att det ansågs tillräckligt med moderna versioner av de arenor som greker och romare byggde för 2000 år sedan. Det viktiga var det som hände på planen, det räckte om tillräckligt många åskådare fick plats. Saker som bekvämlighet och service utöver en varmkorv och en urinoar i pausen var överkurs, ansågs det.
Det mest innovativa som hände innan 1990-talet var när den skotske arkitekten Archibald Leitch kring skiftet mellan 1800 och 1900-tal konstruerade de första dedikerade fotbollsarenorna. Innan det hade man vid behov av stora läktare lånat från andra sporter. FA-cupfinalen spelades exempelvis 1872 till 1892 på cricketarenan The Oval i London.
Leitchs första stora arbete i England, Evertons Goodison Park i Liverpool, var troligen den första fotbollsarenan som går att jämföra med det vi är vana vid i dag. När Goodison Park påbörjades 1892, när den var färdig hade den läktare på alla fyra sidor och läktarna var på höjden byggda i först två och senare tre etage.
Vid det laget hade sporterna cricket och baseboll sedan länge invigt många liknande anläggningar i England och USA, men från och med nu var fotbollen alltid i frontlinjen i ämnet arenainnovationer.
I Sverige kom de första idrottsparkerna i slutet av 1890-talet och redan innan första världskriget fanns anläggningar som Walhalla i Göteborg och Råsunda IP i Solna med plats för åtminstone några tusen åskådare och fotbolls som huvudsport.
Under fotbollens genombrottstid internationellt i början av 1900-talet byggdes fotbollsarenor över hela världen. I engelska First Division hade snart samtliga klubbar arenor som tog in 30.000 eller fler, ofta var de ritade av Leitch.
Ute i världen kombinerades fotbollen ofta med friidrott och med detta annan utformning av arenorna. Ett svenskt exempel blev Stockholms stadion, invigd till OS 1912 och landets första verkliga prestigebygge på arenafronten. Men allmänt ansågs Leitchs arenor, som gav en tät atmosfär med åskådarna nära spelet, som ett ideal när det främst handlade om fotboll. San Siro i Milano blev på 1920-talet ett världsberömt italienskt exempel på Leitchs vision.
Old Trafford i Manchester, invigd 1910, och Wembley Stadium, 1923, blev de första jättearenorna med plats för nästan 100.000 på läktare som var täckta i alla hörn. Båda arenorna hade också lånat från White City Stadium, OS-arena i London 1908, med att ha särskilda sittplatsläktare även för ”vanligt folk.”
I Sverige blev Fotbollsstadion i Solna, på platsen för gamla Råsunda IP, och Gamla Ullevi i Göteborg strax före det andra världskriget de första större svenska arenorna främst tänkta för fotboll.
Strax efter det andra kriget exploderade intresset på allvar för fotboll över hela världen. Med det kom en våg av arenor i andra material än trä, som använts av exempelvis Leitch. Nu blev det populärt att bygga i betong och sten, ofta i ovala former, associationerna tillbaka till romarna och grekerna blev uppenbara.
I Sverige byggdes Nya Ullevi i Göteborg och Malmö Stadion strax efter att Maracana i Rio De Janeiro och Camp Nou i Barcelona invigts som några av de mest hyllade arenorna i världen.
I USA invigdes på 1960-talet arenor som dels satsade på service för alla åskådare och därtill luxuösa boxar för sponsorer, dels i vissa fall fick tak. Astrodome i Houston blev 1965 först ut av denna sorts moderna arena. Old Trafford blev åter en föregångare när man strax efter införde VIP-loger för sina mer bemedlade åskådare.
Men känslan att fotbollsläktaren ändå främst var tänkt att se matchen från regerade fortsatt. Googlar man hittas lätt tusentals svartvita bilder av läktare proppfulla med ansikten, det tycks som en gåta att man ens kunde ta sig till toaletten. Det rapporteras att det på Anfields legendariska läktare ”The Kop” kom in 40 till 60 anmälningar om fysiska skador per match. Det säger en del om hur ogästvänlig en fotbollsläktare kunde vara förr i tiden.
Det stora skiftet i synen på arenor kom först på 1990-talet. I mycket var det följden av ett antal tragiska händelser – som Heyselkatastrofen i Bryssel 1985 – och stregrad huliganism i många länder. Men det fick den positiva följden att 2000 år efter Colosseum i Rom började det byggas arenor som lika mycket fokuserade på design och bekvämlighet som på fotbollen.
Extra radikal blev förändringen i England. Efter en annan tragedi, där 96 Liverpoolanhängare miste livet på Hillsborough i Sheffield 1989, satte den så kallade Taylorrapporten regler som bland annat krävde endast sittplatser, men också regler för skyddsbarriärer och entréer.
Dessa regler blev utgångspunkten när en rad Premier League-klubbar byggde om eller nytt under 1990-talet och sedan följdes av land efter land.
1998 blev GelreDome i nederländska Arnhem först med att ha både flyttbar gräsmatta och tak. Inslag som senare har imiterats över hela världen.
I dag sker de mest spektakulära arenasatsningarna oftast i samband med VM. Inte minst inför VM i Qatar 2022 byggs det arenor som är både ytterst spektakulära och extremt kontroversiella. Men även klubbar tar nu initiativ på ett helt annat sätt än tidigare. I Allsvenskan har exempelvis majoriteten av klubbarna flyttat till nya eller radikalt ombyggda arenor bara under det senaste decenniet.
Allt för att vi åskådare ska få en långt bättre matchupplevelse än när fotbollsfolket i hundra år frös på en enkel träläktare eller betongnivå medan höstkylan slog till.

Anfield, Liverpool, England

Anfield, Liverpool, England Klubb: Liverpool Kapacitet 54.074 Invigd 1884 Arkitekt Archibald Leitch Kapacitet 54.074 Publikrekord 61.905 Liverpool – Wolverhampton 2 februari 1952 Den mytomspunne Liverpooltränaren Bill Shankly var en mästare på vassa citat. Shankly hade givetvis...

STÖRSTA SVENSKA ARENORNA

1. Friends Arena, Solna 50.000 2. Ullevi, Göteborg 40.000 3. Tele2 Arena, Stockholm 30.000 4. Malmö Stadion, Malmö 26.500 5. Swedbank Stadion, Malmö 24.000 6. Gamla Ullevi, Göteborg 18.416 7. Borås Arena, Borås, 16.899 8. Östgötaporten,...

STÖRSTA ARENORNA

1. Rungrado, Pyongyang, Nordkorea 114.000 2. Camp Nou, Barcelona, Spanien 99.534 3. FNB Stadium, Johannesburg, Sydafrika 94.736 4. Rose Bowl, Pasadena, USA 92.542 5. Wembley Stadium, London, England 90.000 6. Gelora Bung Karno Main...
- Advertisement -